Förra onsdagen satt jag och läste Hemmets Journal, då såg jag en artikel som handlade om just hjärtekatten. Virkade katter som skänks till barn med hjärtfel, för att ge tröst och sprida glädje. Jag tyckte det var fantastiskt fint. Jag gillar ju själv att virka, så jag bestämde mig för att delta. Nu har jag börjat på min första katt. Han saknar fotfarande tassar och svans och lite morrhår. Men jag gillar honom. Han ska heta Nisse har jag redan bestämt.
Jag tänker på en film som heter "skicka vidare" som handlar om att göra en positiv handling till någon med uppdraget att ge den vidare utan att kräva något tillbaka.
Hade fler gjort det tror jag att vår värld hade sett bättre ut och varit en bättre plats att leva på.
